commissioner Statens Kulturråd, Marinens Musikkår, Barbro Osher Pro Suecia Foundation, Albaeco and Coral Guardians

year of production 2022-23

dedication Anders Paulsson, Alexander Hanson and Marinens Musikkår (Royal Swedish Navy Band) and

the Baltic Sea

movements  

1. Introduction – The Ocean 

2. Diving into the Ocean

3. The Island Awakens

4. Apotheosis: The Ocean is Saved (Finale)

duration 24’ 

first performance 
September 28 2023,

Sparresalen, Karlskrona

Anders Paulsson, soprano saxophone

Marinens Musikkår (Royal Swedish Navy Band) 

Alexander Hanson, conductor

publisher 

NOMINATED SWEDISH MPA AWARDS 2024 in the category large ensemble/opera 

work comments

En vacker dag frågade Anders Paulsson ifall jag ville skriva ett konsertverk för sopransax och blåsare, och det ville jag på temat ”en lovsång till Östersjön
Har på senaste tiden skrivit storskaliga verk som behandlar stora ämnen som miljö-och samhällsfrågor i solokonserter som Worried Souls, första symfonin Polar Vortex samt Sånger om bländvit kärlek där gemensamma nämnaren är de sångbara linjerna.
Sopransaxofonisten fungerar som en berättare och blåset som en kör i detta textlösa ”drama utan ord” berättar om Östersjöns närvaro och betydelse utifrån de närliggande länderna som skapar öar och broar mellan dessa musikaliskt och som beskriver dess uppgång, undergång pga. klimatkatastrofer och en utopi om ett paradis likt Aquarius.
Den lyriska ingången i solostämman som färgar av sig i orkestersatsen, baserade på arkaiska folkmelodier från Estland, Lettland och Litauen utgör utgångspunkten för verkets harmoniska ryggrad.

Det är en konsert i fyra satser som framförs utan avbrott.

Första satsen Introduction – The Ocean.

Sopransaxens vemodiga ton utbrister en klagosång över havet och ön, orkestern som besvarar detta och leder till ett ”kall till Gudarna på ön”.

Andra satsen – Diving into the Ocean

Här kommer man fram till ett väldigt stillsamt avsnitt med långa ackord i brasset och en kadens för solisten ackompanjerat med musikaliska vinglas. där man får en känsla av att dyka ner i ett hav på flera meters djup. I satsens andra del förs tankarna vidare till havets botten där skeppsvrak från förr som sägs kan ha förorenat vattnet under flera års tid. Sopransaxen driver i ett klagande tillstånd fram en känsla av oro.

Tredje satsen – The Island awakens
Öns befolkning vaknar upp och börjar protestera mot klimatet på ön. Sopransaxen manar till protester, befolkningen (orkestern) utväxlar kommentarer tillbaka. Det leder till ett unisont riffande i 7/8-takt och sopransaxen kommenterar som leder till en kulmination med handsvarvade handklockor som larmsignaler från föregående händelse. Sopransaxen ber orkestern att lugna ner sig som blir tvärt avbruten från orkestern.

Fjärde satsen – Finale: Apotheosis – The Ocean is Saved
Sopransaxen brister i en glädjefylld sång om att havet är räddat och orkestern svarar i kanon på dess melodi som växer sig till en stor kör och ett halsbrytande våg sveper sig över hela ön. Är faran över? Musiken tonar ut med högsta tonen på sopransaxofonen som avslutas med en antik cymbal.

english version

One day, Anders Paulsson asked whether I would like to write a concert work for soprano saxophone and wind band—and I immediately said yes. The proposed theme was “a hymn to the Baltic Sea.” In recent years, my large-scale works have increasingly addressed major environmental and societal issues, such as the solo concertos Worried Souls, the First Symphony Polar Vortex, and Sånger om bländvit kärlek. A common thread in these works is the prominence of the singing line.

In hymnus aquarius, the soprano saxophone functions as a narrator, while the wind band assumes the role of a choir in this wordless “drama without words.” Together, they portray the Baltic Sea—its presence and significance for the surrounding countries, which musically appear as islands and bridges between one another—and its gradual decline due to climate catastrophe, contrasted with a utopian vision of a paradise-like Aquarius.

The work opens with a lyrical solo that colors the orchestral texture. This material, based on archaic folk melodies from Estonia, Latvia, and Lithuania, forms the foundation of the piece’s harmonic language.

Hymnus Aquarius is a concerto in four movements, performed without pause.

I. Introduction – The Ocean
The soprano saxophone enters with a wistful lament over the sea and the island. The orchestra responds, leading into a ritualistic “call to the gods of the island.”

II. Diving into the Ocean
A calm, meditative section unfolds, built on sustained brass chords and a cadenza for the soloist accompanied by musical wine glasses. The sensation is that of descending into deep water. In the second half of the movement, the music reaches the ocean floor, where ancient shipwrecks—long believed to have polluted the sea—linger. The soprano saxophone intensifies into a plaintive, uneasy state.

III. The Island Awakens
The island’s inhabitants awaken and begin to protest the changing climate. The soprano saxophone initiates the calls to action, answered by the orchestra in agitated exchanges. This develops into a unison riff in 7/8, punctuated by alarm-like signals from hand-turned bells. The soloist attempts to calm the situation, but is abruptly cut off by the orchestra.

IV. Finale – Apotheosis: The Ocean Is Saved
The soprano saxophone bursts into a jubilant song celebrating the sea’s salvation. The orchestra responds in canon, expanding into a broad, choral texture as a powerful wave sweeps across the island. Has the danger passed? The music dissolves on the soprano saxophone’s highest note, fading into the shimmer of an antique cymbal.